Hindren måste bort!

Ett par trappsteg, en tung dörr eller en smal passage stänger ute människor med nedsatt rörelseförmåga till för andra självklara aktiviteter.
Därför driver DHR kraftfullt att lagar stiftas mot den diskriminering som bristande tillgänglighet innebär.

År 2010 skulle enkelt avhjälpta hinder varit borta enligt den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Den ambitionen havererade totalt.

Nu väntar vi med spänning på att regeringen presenterar ett lagförslag utifrån den promemoria "Bortom fagert tal" som föreslog en lagstiftning som klassar bristande tillgänglighet som  diskriminering och vars remisstid gick ut i november 2010!

Gator, torg, köpcentra, restauranger, arbetsplatser, skolor, inom friluftsliv och idrott – överallt finns brister i miljön och fortfarande byggs det otillgängligt.

Detta beror bl a på att bygglagstiftningen endast i allmänna ordalag ställer krav på tillgänglighet och att gällande sanktionsmöjligheter inte används.
Därför behövs ett mer detaljerat regelverk och mer omfattande sanktionsmöjligheter.

Särlösningar måste bort, att inte kunna använda samma entré som övriga besökare eller tvingas ta en bakväg är kränkande och överensstämmer inte med målen om jämlikhet.

• Bristande tillgänglighet ska utgöra en rättslig grund för anmälan om diskriminering;
• Alla offentliga byggnader ska vara tillgängliga.
• Särlösningar i form av varuhissar och egna ”handikappentréer” ska inte accepteras.
• Plan- och Bygglagen ska efterlevas. Verksamma kontrollinsatser krävs liksom kännbara sanktioner för den som bryter mot regler och lagar.
• Anpassningsbidrag ska också kunna beviljas till fritidsbostäder och den sökande ska ges avgörande inflytande över hur anpassningen utförs.