[2008-03-13] Tänk om alla föräldrar som ville kunde delta i sina barns föräldramöten och framträdanden, om alla som ville träna styrketräning kunde besöka närmaste gym, om man kunde äta indiskt för att det var det man ville ha och inte för att den italienska restaurangen bredvid utestänger.
Tänk om man också kunde köpa den underbara jumpern man ser i skyltfönstret från trottoaren.
Tänk om man kunde besöka moster Agda som bor två trappor upp utan hiss, hälsa på hos studiekompisen eller följa med flirten från krogen hem.
Tänk om…
Tänk om den svenska lagstiftningen efterlevdes, så mycket bättre det skulle vara.
Tänk om man kunde välja plats på teatern, konserten eller matchen och sitta med de man kommer i sällskap med eller i rätt hejarklack.
Tänk om man kunde ta bussen dit man vill åka.
Tänk om man kunde välja biograf utifrån vilken film man vill se.
Tänk om man kunde flytta till en av alla de nya vindsvåningar som poppar upp på taken.
Tänk om den utestängning som vi med nedsatt rörelseförmåga ständigt utsätts för och som påverkar våra liv i alla olika delar äntligen blivit olaglig.
Tänk om bristande tillgänglighet funnits med som grund för diskriminering i den proposition som regeringen i går (torsd 13/3) överlämnade till riksdagen.
Tänk om politiker!
Maria Johansson
förbundsordförande